Pathwork Guide föredrag nr 35, “Turning to God”.
1996 års utgåva
Välkomna i Herrens namn. Ni är alla välsignade, mina vänner.
Det är för bara ungefär ett år sedan – så som människor mäter tid – som den här gruppen bildades. Och det har varit ett fruktbart år sett ur vår andliga synvinkel. Eftersom alla tankar, strävanden och känslor skapar andliga former, bygger en sådan grupp som uppriktigt strävar efter att komma närmare Gud ett verkligt tempel i andevärlden.
Med tempel menar jag ett hus för att prisa Herren. Jag nämnde för er att templets grund hade lagts, vissa väggar hade rests men taket fortfarande saknades, liksom flera andra detaljer. Detta tempel har fortsatt att uppföras genom alla ni som bidrar, inte bara genom uppgifterna som ni utför för den här gruppen, utan också genom varje ansträngning ni gör för er egen reningsprocess. Tempel-konstruktionen har alltså fortskridit avsevärt. Taket är nästan klart. Och kommande år lovar en fortsatt utveckling av detta vackra tempel, kanske en avslutande putsning kan läggas till, allt i Herrens ära och frälsarens, Jesu Kristi ära.
Jag kommer då och då att berätta om hur ert tempel utvecklas. Nu skulle jag vilja uttrycka glädjen som vi alla delar i de framsteg som vissa av mina vänner har gjort. Jag tror att jag kan lova er att en givande säsong finns framför oss, en som kommer att ge mycket glädje. Tillräckligt mycket av ert tempels grundläggande struktur är säkrad för att en sådan förutsägelse ska kunna göras, även om vi inte kan förutse tillfälliga enskilda bakslag. Ni kommer i hjärta och själ att känna templets verklighet som ni hjälper till att bygga, var och en av er. Vi är inte intresserade av en stor mängd människor som kan sitta och lyssna och andligt sett inte riktigt ha nytta av det. Övervinnandet av en enda brist, den fulla insikten om ett enda tillkortakommande, bidrar mer till byggandet av ert tempel och frälsningsplanen, än en stor folksamling på dessa sammankomster. Andliga framsteg hos en enda individ betyder mer för oss och gör oss lyckligare än de mångas ljumma deltagande.
Nu skulle jag vilja be er om en tjänst. Förhärliga alltid Gud; förhärliga aldrig någonsin mig. För jag är bara en Herrens tjänare, lycklig i mitt uppdrag. När ni upplever att ni blir upplysta som ett resultat av den hjälp jag har tillåtelse att ge, tacka Gud och endast honom! Glöm aldrig att det är Gud som är ansvarig, att utan hans styrka och nåd skulle inte någon av hans varelser kunna lyfta ett finger.
Många människor söker Gud på ett felaktigt sätt. Jag ska försöka förklara vad jag menar. I den här jordiska sfären finns det en avsevärd mängd besvikelser. Ibland vänder sig människor till Gud bara för att kontakten med andra människor visar sig vara otillfredsställande. Kanske frambringas inte tillräckligt med kärlek, kanske rädsla och försiktighet förmörkar den innersta gudagnistans uttryck. Kontakten med andra människor kan upplevas som riskfylld och att den inte ger de välsignelser man söker. Man kan bli sårad. Den frustrerade personen vänder sig ofta till Gud. Känslan är: ”Gud kommer inte att göra mig besviken. Gud har tillräckligt med kärlek. Gud är långt borta och ogripbar: jag riskerar ingenting genom att älska honom. Från människor upplever jag bara besvikelse och smärta.”
Detta är alltså, mina vänner, fel sätt att söka Gud. Det är oändligt mycket bättre än den primitiva reaktionen där man beskyller Gud för sina besvikelser och andras misslyckanden; den mest primitiva reaktionen är att ifrågasätta eller förneka Guds existens på grund av sina personliga besvikelser. Människan som gör så har inte ens påbörjat livets skola. Att vända sig till Gud för att detta ger mindre besvikelse och är mindre riskfyllt, utgör grundskolans första klass.
Sättet att söka Gud är utifrån livets fullhet. Livets fullhet innebär att gå in i livet utan feghet, att öppna sig för allting som livet kan komma med: svårigheter och glädje, olycka och lycka, mörka perioder, ljusa perioder, besvikelser på andra människor och en orubblig tillit om och om igen, med ett förstående hjärta. Mest av allt, att aldrig, aldrig vara rädd för sina egna känslor och livet som det är. Detta är att träda in i livets fullhet.
Men om man vänder sig till Gud för att det är ”tryggare” och för att han representerar en sista utväg, eller näst bäst, en tillflykt, kommer han att behöva visa att kärleken inte fungerar på ett sådant sätt. Dina prövningar blir många.
Du kanske inte är medveten om att du reagerar negativt på livet. Undersök dina känslor och din rädsla för andra människor, farorna och riskerna i livet och kärleken så som du känner till dem, och fråga dig sedan huruvida din strävan efter Gud innebär att du använder honom som ett substitut. Detta är inte det enda motivet i din önskan om att finna Gud. Motiven kan vara blandade; de är ofta det i ert utvecklingsstadium. Det rena motivet kommer att vara medvetet för dig; för det orena motivet behöver du utforska din själ.
”Om vi är besvikna”, kanske ni undrar, ”ska vi då inte vända oss till Gud?”. Jo, det ska ni! Men det beror återigen på hur man går tillväga med det. Om du ber till Gud i din besvikelse och frågar honom: ”Fader, hjälp mig att ta reda på vad det är inom mig som gjorde ett sådant nederlag oundvikligt. Vad kan jag lära av det? Hjälp mig att övervinna min feghet. Låt mig modigt möta livet med all dess smärta.” Då gör du det rätta. Men om du drar dig undan från andra människor, om du drar dig undan i rädsla för dina egna känslor samtidigt som du försöker tro att orsaken till ett sådant inre agerande är att du kan finna Gud bättre genom att ”göra avkall på världen”, då är du missledd på två sätt: Gud utgör verkligen ett substitut för dig och för det andra ljuger du för dig själv.
Det är inte lätt att ta reda på sanningen. Dessa är subtila och dolda känslor och endast genom att pröva dig själv på det mest allvarliga och uppriktiga sättet kan lära dig sanningen om dina själsreaktioner. Låt dig inte luras av den delen av dig som söker Gud i sanning; leta efter den dolda delen som inte gör det. Glöm aldrig, mina kära vänner, att era känslor är blandade. Den medvetna delen som är riktig och ren avlägsnar inte möjligheten att det finns en reaktion, känsla och ett motiv som är av en dold och felaktig natur. Pröva alltså er själva
Det bästa sättet att finna Gud är alltid genom att lära sig att älska andra människor. Detta är, som ni vet, en lång väg. Vi har börjat att arbeta och fortsätter att arbeta med det. Ingenting annat än kärlek till dina medmänniskor kan öppna dig för livets fullhet, vilket ensamt utgör den rätta grunden för att finna Herren.
När vi i andevärlden ser på mänskligheten blir vi ofta sorgsna. Vi ser så många kämpande män och kvinnor som längtar efter att bli älskade och som inte vet att vad de egentligen längtar efter är att älska. Det vet bara inte om det. Deras grövre själsmateria, lagret som ligger mellan den gudomliga gnistan och den fysiska kroppen, översätter längtan efter att älska till en längtan efter att ta emot kärlek. I detta lager finns egot med all sin fåfänga, sitt högmod, sin rädsla och ambition. Detta egolager tror att det bästa är att ta emot kärlek utan att ta risken att bli sårad; det tror att det är önskvärt att förbli distanserad. Du vill med andra ord fuska: Du vill ta emot utan att ge fullt ut. Du sätter upp gränser. Du beräknar. Du sträcker dig ut bara för att ta emot kärlek. Och sedan är du bitter – eftersom det inte fungerar; det kan inte fungera. Även om den här strategin ibland tycks fungera, är du inte tillfredsställd av kärleken som skänktes dig. Begrunda detta. Har det inte hänt i ditt liv att andra människor älskade dig så gott de kunde, men eftersom du var oförmögen eller ovillig att älska, var deras kärlek mer en börda än en orsak till lycka? Någonting inom dig vet att du inte förtjänar kärlek och du känner dig därför skyldig. Ju mer kärlek som ges till dig, desto olyckligare blir du om du inte kan övervinna ditt ego, ditt högmod, din rädsla och feghet som tillåter dig att fuska.
Om du övervinner en svaghet och börjar ge lite kärlek, även innan du är förmögen att ge en verklig kärlek, kommer din handling där du ger osjälviskt att ge dig en känsla av lycka och trygghet som aldrig kommer att infinna sig när du tar emot själviskt och girigt. Jag inser att detta är gamla sanningar som ni har hört många gånger. Ni behöver uppleva samma sanningar om och om igen så att de kan bli en levande verklighet och inte förblir enbart ord.
Mina vänner, en av de viktigaste övningarna på den här vägen består i den dagliga kampen att skapa eller ta emot upplysningen i de ord som ni redan känner till. ”Åh, det visste jag redan” säger ni. ”Det är ingenting nytt”, och en dörr stängs automatiskt inom er. På detta sätt gör ni er själva stor skada. Ni bör förstå bättre. Känner och lever du det som du tror att du vet? Att veta i hjärnan är endast början. Ni har en ansenlig mängd kunskap i hjärnan som vi från vår synpunkt inte betraktar som kunskap. Kunskapen som du har i din själ, kunskapen som tränger igenom hela ditt väsen och för evigt utgör en del av dig, är förhållandevis liten.
Nu vill jag säga några ord om bön. Vi observerar er när ni ber. Ni uttalar rätt slags böner; ni ber innerligt, oförtrutet, även tålmodigt för de saker som ni bör be för. Men det händer ofta att när era böner besvaras, vet ni inte om det. Ni inser inte att händelser som för er framstår som obehagliga prövningar, inte är något mindre än svar på era böner. Ni behöver gå igenom dessa prövningar innan det som ni ber om kan komma till er. Men ni vet inte om det; ni tror att svaret på er bön bör komma på ett visst sätt. Ni undgår att tänka att om man saknar en uppfyllelse eller om någon form av svårigheter finns i ens liv, är det på grund av att man har överträtt någon andlig lag. Det finns därför en blockering inom dig som inte tillåter uppfyllelsen att komma till dig. Gud svarar på dina böner genom att göra dig medveten om den specifika svårigheten som står i vägen för uppfyllelsen. Du skulle inte kunna bli medveten om den såvida inte svårigheten manifesterades i din fysiska omgivning. Du skulle inte kunna bli medveten om och avlägsna hindret som du själv har skapat. Vi har vänner här som har varit med om en sådan sak. Men de faller dem inte in att den obehagliga upplevelsen utgjorde själva svaret på deras böner. Utan den händelsen skulle de inte ha kunnat avlägsna hindret som de hade planterat mellan sig själva och den oändliga lycksalighet som Gud vill att alla hans barn ska glädjas åt.
Innan jag övergår till era frågor, har jag en sak som jag skulle vilja förmedla till er: Vi skulle bli mycket glada om ni och/eller er grupp skulle starta en ny aktivitet. Närhelst en vän har ett problem och behöver råd, erbjud er hjälp oavsett om den här personen arbetar privat med mig eller inte; ett möte bör ordnas med vänner i den inre kärnan. Vid detta tillfälle bör vännen i nöd presentera sitt problem så ärligt som han eller hon kan. Och gruppen bör fundera på det, där var och en ger ett yttrande utifrån perspektivet av vad det betyder andligt, emotionellt och psykiskt. Fråga er själva vad som kan läras av det i syftet att renas: vilka andliga lagar skulle detta problem kunna gå emot, vad skulle kunna vara det bästa sättet att hantera det, och så vidare. En viktig sak i början av ett sådant möte skulle vara för alla att gå samman i en uppriktig bön om gudomlig vägledning, inspiration och upplysning.
Vi har många goda skäl att önska att en sådan tjänst organiseras på ett lämpligt sätt. Vi andar i Guds värld uppmuntrar människor att bli självständiga. Vi tycker inte om att bli tillfrågade vid första åsynen av ett problem ”Vad ska jag göra? Vad skulle vara det rätta?”. De av mina vänner som arbetar med mig privat har märkt att jag inte uppmuntrar sådana frågor. Om jag skulle berätta för er vad ni behöver göra och hur det ska göras, skulle det försvaga er. Vad jag dock alltid gör är att först visa er hur de inre orsakerna som är ansvariga för den yttre verkan kan förstås. Jag visar hur man kan gå till väga för att söka efter en sådan förståelse. För att uppnå detta syfte, är det viktigt att man talar öppet om sina problem. Detta i sig kommer att kasta nytt ljus på konflikten i fråga och ge er djupare insikter som är nödvändiga för att växa andligt.
Att fråga och hörsamma är bättre än ingenting. Men att fråga hur man upptäcker sina egna överträdelser och hur man förändrar inre strömmar, indikerar den sanna och mogna andlighet som vi önskar för er. Endast på detta sätt kan ni avlägsna hindren för att öppna er självständiga kanal för att ta emot Guds vilja och höra Guds svar. Man behöver inte vara ett medium för det. Varje människa på den rätta vägen kan ta emot svar från Gud. Det är vårt jobb att utbilda er, inte att göra er beroende och göra så att ni måste komma till oss med varje beslut som ni behöver fatta.
Att öppna en kanal kräver utbildning och träning. Vad jag har föreslagit kommer att erbjuda en mycket god möjlighet för alla att utforska orsaker till och lösningar på de inre och yttre konflikterna på denna väg på rätt sätt. Det kommer att stärka er alla. En sådan aktivitet är en annan form av att ”knacka på” för att ta emot gudomlig inspiration. När ni har kommit så långt som ni kan hos er själva, är jag villig att ge råd för att visa er vägen. En sådan verksamhet kommer att föra vännerna i gruppen närmare varandra, vilket är mycket viktigt. Lagen om broderskap främjas. Det är så hälsosamt för din själ att öppna sig för dina bröder och systrar på denna väg med generositet och mod. De som lyssnar, rådgör och funderar får styrka inte bara från vad de själva kan lära sig, utan också från deras hjälpsamma inställning och osjälviskhet. Detta kommer på så sätt bara att fungera för det goda.
Ingen av er ska känna sig blyg. Om din blyghet står i vägen har en stor del av din fåfänga inte övervunnits. Om du inte kan ta dig dithän där du kan diskutera dina problem med vänner som allvarligt strävar efter att utvecklas på reningens väg och som uppriktigt önskar att hjälpa, kommer den gudomliga nåden inte att nå dig i den grad som den skulle kunna göra om du gjorde ansträngningen för att övervinna en sådan fåfänga och ett sådant högmod. Alla brister spärrar vägen för den gudomliga nåden; alla försök att övervinna den minsta brist öppnar en dörr till nåden. Det är högmod som gör dig blyg. Jag kan inte understryka detta tillräckligt, mina vänner, och jag kan inte be er tillräckligt att göra det jag föreslår om du befinner dig i en svårighet. Kom till vännerna i den här gruppen. Övertyga dig själv om hur mycket Gud uppskattar att du gör det.
Du kommer att ta emot frukterna av det, sakta men säkert. Många välsignelser ska komma till gruppen som hjälper till på detta sätt och till den person som söker den här hjälpen. En sådan regelbunden tjänst kommer att stärka gruppen som helhet oerhört, mina kära vänner!
Var i frid. Var i Gud!
Redigerat av Judith och John Saly, 1996.
Översatt från engelskan av Magdalena Rosell, språkgranskat av Clifford Weinmann, 2024.
För mer information om hur du kan finna och delta i Pathwork-aktiviteter över hela världen, besök www.pathwork.org
Följande tillkännagivanden är avsedda som en vägledning kring användningen av namnet Pathwork® och detta föredragsmaterial.
Varumärke
Pathwork® är ett USA-registrerat varumärke som ägs av The International Pathwork Foundation (här kallad stiftelsen Pathwork) och inte får användas utan uttryckligt skriftligt tillstånd från denna stiftelse. Stiftelsen kan dock efter eget gottfinnande tillåta att andra organisationer eller personer, såsom exempelvis filialer och avdelningar, får använda varumärket Pathwork®.
Upphovsrätt
Upphovsrätten till Pathwork Guide materialet tillhör med ensamrätt stiftelsen Pathwork. Detta föredrag kan reproduceras i enlighet med stiftelsens varumärkes- och upphovsrättspolicy, men texten får inte ändras eller förkortas på något sätt. Inte heller får upphovsrättsmärket, varumärket eller eventuella andra tillkännagivanden tas bort. De som tar del av materialet får endast debiteras kostnaden för reproduktion och distribution.
Varje person eller organisation som använder stiftelsen Pathworks varumärke eller upphovsrättsskyddade material anses ha gått med på att följa stiftelsens varumärkes- och upphovsrättspolicy. Önskar du mer information om eller en kopia av denna policy, kontakta stiftelsen.
