Pathwork Guide föredrag nr 23, “Questions and Answers”.
1996 års utgåva
Välkomna i Guds och Jesu Kristi namn. Jag kommer med välsignelser till er alla, mina vänner.
Som jag har lovat, kommer vi i kväll att ha en session med frågor och svar. Nu och framöver kommer jag även att vara redo att svara på personliga frågor i dessa allmänna sessioner, mina vänner, men bara de av er som inte kommer till privata sessioner bör ta tillfället i akt. Detta är inte till de andra lyssnarnas nackdel. Tvärtom. Om ni är redo att fråga något personligt – givetvis bara vad gäller er andliga utveckling eller psykiska svårigheter – kommer detta att hjälpa andra mycket mer än ni kan föreställa er. Och snarare än att ta tid från dem genom att ställa sådana frågor, kommer ni att erbjuda en gåva till de andra medan ni samtidigt drar nytta av det. Så, den som är redo är välkommen. Och nu, mina vänner, är jag redo för era frågor.
FRÅGA: Jag förstår hur de fallna andarna, genom sin längtan, skapade jorden åt sig. Men jag förstår inte varför det var nödvändigt att flytta till en fysisk planet och ha ett så väldigt fysiskt och materiellt liv för att uppnå detta.
SVAR: För det första är ”fysisk” enbart en beteckning på täthetsgraden. Människor gör ofta misstaget att tro att mörkrets värld, exempelvis, inte är fysisk eller att den andliga materien där består av strålande materia. Substansen där är i själva verket mycket tätare än er fysiska substans. Den är så tät att den blir osynlig och omöjlig för er täthetsgrad att röra vid. All materia i hela dess omfattning som finns i universum är tät eller subtil i olika grader. Den lägsta är den tjockaste eller tyngsta eller tätaste graden. Ju högre utveckling, desto mer strålande eller finare blir graden. Medan de högre utvecklade varelserna kan se och känna inte bara sin egen substans, i överensstämmelse med sin utveckling, utan även kan se och röra vid de lägre nivåernas substans, kan de lägre andarna inte göra det. De är endast mottagliga för den substans som motsvarar deras egen utvecklingsnivå. Samma sak gäller för människan eller för den fysiska substansen. Ju lägre utvecklingen är, desto blindare måste individen vara. Den jordiska sfären utgör endast en mellangrad. Det är en betingelse i den jordiska sfärens särskilda utveckling att människor generellt inte kan se någon annan substans än just sin egen. Samma princip gäller för alla sfärer som är lägre än den jordiska sfären, men den gäller inte för högre andliga sfärer.
Ett av de särskilda syftena med den här materiella världen är att ni på jorden är öppna för influenser från såväl de högre sfärernas som de lägre sfärerna och ni står så att säga i mitten och kan välja. Detta ger er en mycket större chans att utvecklas snabbare. Ni lever samtidigt omgivna av människor på olika utvecklingsnivåer, vilket skapar friktion. Det är mycket lättare att leva med människor som tillhör samma andliga sfärer, medan skillnaden i utveckling mellan olika människor skapar missförstånd, blindhet och så vidare. Just den svårigheten kan utgöra nyckeln till en snabbare utveckling, för man kan utan tvivel övervinna sina svagheter snabbare om de utmanas. Och det gör de, genom de friktioner och konflikter som uppstår ur skillnaderna i perspektiv och utveckling. Betingelserna i den här jordiska sfären, med dess täthetsgrad och omständigheter som uppstår ur den, är alltså utan tvivel svårare. Men däri ligger möjligheten till en oändligt mycket snabbare utveckling. Är det tydligt?
FRÅGA: Ja, tack så mycket, men nu har jag två frågor. Den ena är: förstår jag rätt att på grund av den mörka världens speciella täthetsgrad kan vi inte se den och vi kan inte röra vid den?
SVAR: Det stämmer. Den är av ett helt annat mått, av en helt annan substans. Den är inte finare än er, utan tätare. Den är så tät att ni inte längre skulle kalla den fysisk.
FRÅGA: Den andra frågan är: Jag tror att du en gång i ett föredrag sa att andarna som befinner sig i mörkret i själva verket rycker till och ryggar tillbaka och känner fysisk smärta när de kommer i kontakt med högre andars ljus. Du sa att de lägre andarna inte ser det högre.
SVAR: Det är så här: Som regel kan de inte se det. Som en manifestation från de högre världarna, vid exceptionella tillfällen, kan de högre andarna visa sig, antingen i form av ljus eller i sin faktiska form. Om dessa högre andar inte vidtar vissa åtgärder för att visa sig, kommer de lägre andarna vanligtvis inte att se dem. Men om sådana åtgärder har vidtagits, kommer de lägre varelserna att se, känna eller på något sätt uppfatta de högre varelserna. Samma sak gäller för er värld. Ni kan se materialisationer eller andra åsyner om andevärlden uppfyller förutsättningarna och vill ge ett sådant tecken. Men vanligtvis ser ni inte det. Om detta ljus då visar sig för dessa andar i mörkret, skapar det alltså en smärta eller ett obehag av något slag, återigen i överensstämmelse med deras utveckling eller avsaknad av den. Är det tydligt? [Ja tack.]
FRÅGA: Du sa förra gången att den jordiska sfären gradvis uppkom på grund av de fallna andarnas längtan. Jag har alltid trott att Gud skapade världen – inte de lägre andarna.
SVAR: Först och främst sa jag avsiktligt att den här jorden uppkom inte enbart på grund av de fallna andarnas längtan, utan också på grund av längtan hos de högre andarna som har förblivit trogna Gud och vars längtan riktades mot sina fallna bröders och systrars frälsning. Deras längtan hjälpte också till att skapa den här världen. Men detta kommer fortfarande inte att ge ett helt tillfredsställande svar på din fråga. Huruvida Gud skapade den här världen eller andarnas längtan – de fallna andarnas liksom de rena andarnas längtan – är en och samma sak, min kära. Gud skapar ofta genom sina barn, genom sina andar, genom sina lagar. Andarna kan inte skapa något om inte de ges makten som jag nyligen berättade om, makten som kan användas för gott eller för ont. Denna skaparkraft, denna livskraft, kan styras in i alla kanaler och kan därför skapa vackra och harmoniska världar eller motbjudande och smärtsamma världar. Ni skapar världar hela tiden, varje dag och varje timme, som ni vet och som jag upprepat har sagt. Ni skapar andliga världar. Ni gör det automatiskt, eftersom lagen fungerar på det sättet. Gud skapar därför genom sin makt som han har gett till sina barn att använda i en stor utsträckning och genom sina lagar som gör det möjligt.
Den här materiella världen skapades och skapas fortfarande på samma sätt som många andra andliga världar. Att den här jorden uppkom var uttrycket för inställningen, för längtan, hos allt som var och är en del av de inblandade personligheterna, de högre såväl som de lägre. De andliga världarna utgör inte någonting annat än uttryck för deras inställningar, deras mentalitet, deras längtan, deras mål, deras känslor, deras gärningar och tankar. Är det tydligt?
FRÅGA: Är det så att säga ett medskapande?
SVAR: Nej, jag skulle inte säga ett medskapande. Man kan kalla det så, men det är inte helt korrekt, det kommer att ge en felaktig uppfattning. Ett medskapande skulle innebära att Gud i själva verket gick i förväg och skapade sig den här världen medan de andra andarna hjälpte till och deltog i skapelsen. Det är inte på det sättet. Gud skapade sina lagar i universum. Han skapade sina barn. Han skapade olika makter och styrkor och krafter och han fördelade dem på ett sådant sätt att alla levande andar kan använda denna makt i ett fritt val. En del av uttrycket för denna makt är de olika världarna eller sfärerna som kom till.
FRÅGA: Ja, jag förstår det. Men det finns något annat. Du sa att vid den tiden var de inte så långt utvecklade att de skulle skapa endast ljusa sfärer. När jag läste det, tänkte jag, är någon nu förmögen att skapa endast ljusa sfärer?
SVAR: Alltså, det finns människor nu på den här jorden som en gång tillhörde ljuset och delvis, låt oss säga, mellansfärer, men inte mörka sfärer längre. Vid den tiden fanns inte denna förmåga att skapa endast ljusa sfärer, såvida du inte tar de rena inkarnerade andarna. Och detta var just anledningen till att rena andar inkarnerade med vissa mellanrum, så att en kommunikation med Guds andevärld skulle kunna upprättas, för vilken det är nödvändigt att individerna i fråga inte längre skapar motbjudande och mörka sfärer, utan har egna, åtminstone till viss del ljusa och harmoniska sfärer. Vid den tiden var det väldigt få av de fallna andarna som hade några ljusa sfärer. Det bästa de kunde göra var att ha – jag använder återigen detta ord – mellansfärer. Allt detta är förstås så relativt. [Ja, tack.]
FRÅGA: Hur kommer det sig att den sataniska makten gavs namnet Lucifer, som betyder ljusbringare? Var finns dess bibliska ursprung?
SVAR: Namnet Lucifer gavs inte denna ande efter att han blev vad ni kallar Satan. Det var hans namn när han skapades som en ljusets ande. Och som ni vet kom Lucifer efter Kristus. Han var en underbar och vacker ande – ljusbringaren. Det namnet kommer från den tiden. Var ni kan hitta det i Bibeln är en fråga som jag inte har rätt att svara på, eftersom en ande, som ni vet, inte har rätt att svara på frågor som ni själva kan ta reda på genom era egna ansträngningar. Men låt mig säga detta till er: Lucifer nämndes inte särskilt vid namn i Bibeln eller i någon av den så kallade gnostiska litteraturen, av samma anledning som ett antal religioner inte hänvisar till änglarnas fall och skapelsen och frälsningsplanen så som den kristna religionen gör. Jag har redan förklarat detta. Om ni vill kan jag svara på det igen, i kväll eller vid en annan tidpunkt. Och kanske kommer ni då att förstå det bättre. Men det finns också ett stort antal siare som har tagit med sig den här kunskapen och lagt in den i böcker och litteratur. Människor som är öppna för denna slags kunskap, för denna förklaring av skapelsen och andliga fakta, kan med andra ord ta emot den upplysningen. Och andra, vars olika personligheter följer tendenser i en annan riktning, kan ta emot en stor och underbar upplysning på andra sätt, vad gäller andra fasetter av den andliga sanningen.
FRÅGA: Är guden och gudinnan Shiva och Kali på något sätt kopplade till Lucifer?
SVAR: Det är en annan variation. De representerar säkerligen det onda. De kanske inte representerar Lucifer själv, men de onda krafterna. Så det finns en del av det.
FRÅGA: Har Lucifer blivit inkarnerad såsom Kristus var inkarnerad?
SVAR: Nej, mina vänner, hur skulle han kunna det? Innan man kan inkarnera, måste man ha nått en viss utveckling. Det finns många, många, många andra andar, som inte har fallit lika djupt som Lucifer, som inte heller är redo för inkarnation. Och mycket tid måste förflyta innan de kan inkarnera. De värsta brottslingarna på den här jorden måste redan ha en viss känsla för det goda, någonstans inom sig. För annars skulle de inte kunna vara mänskliga. De skulle inte vara redo för inkarnation. Lucifer måste vara den allra sista att inkarnera, teoretiskt sett. I praktiken kommer förstås hans utveckling, eftersom han skulle vara den sista, att fortsätta på ett annat sätt än för de andra och kommer inte att gå igenom denna form av mänsklig inkarnation. Om han skulle vara den enda människan som levde på jorden, skulle det inte finnas någon mening med det. Och han måste av nödvändighet vara den sista. Den första kommer att vara den sista! Och han var den först att falla, så han måste vara den sista att komma tillbaka. Och han kommer vara den sista att komma tillbaka, för han befinner sig längst bort från Gud i sin inställning. Om det vore logiskt för honom att överhuvudtaget inkarnera, skulle han alltså vara den sista. Men eftersom det inte skulle finnas någon mening med en sådan inkarnation, kommer hans utveckling att fortsätta på ett annat sätt.
FRÅGA: Är det sant att det under andra världskriget fanns en farlig punkt också i himlarnas strid, parallell med när Hitlers makt kulminerade före det ryska nederlaget?
SVAR: Åh nej, mina vänner! Åh nej! Om det fortfarande fanns en farlig punkt i det avseendet, skulle frälsningen genom Kristus inte ha någon mening. Sedan kriget mellan Kristus och Lucifer, och sedan frälsningen, är allting upprättat och fortgår enligt planen. Individens fria vilja spelar en roll i den; det finns alltid tillräckligt med spelrum kvar för den, i båda riktningarna. Kollektivt kommer människor likväl, upp till en viss utvecklingspunkt, tills de har funnit ett visst andligt ljus i utvecklingen i sin helhet, att ha krig på er jord. Ur ett andligt perspektiv var de senaste krigen inte värre än de krig som ni hade för hundratals och tusentals år sedan, för det handlar inte om hur många människor som dödas. Frågan är motivet. Och motiven har utan tvekan renats i de senaste krigen, inte bara det allra senaste.
Med det menar jag inte att den ena sidan alltid har helt rätt och den andra har helt fel. Det finns alltid något som felar på båda sidor, tveklöst. På senare tid, när människor går i krig, kan de ha missförstått sina ideologier, men det finns åtminstone alltid någon ideologi bakom det, även om det finns vissa hänsynslösa människor som är fullständigt själviska. Majoriteten av människorna följer någon sak, någon idé, medan de i forna tider var tvungna att gå i krig som en skock får. Deras härskare tvingade dem och de hade absolut ingen aning om varför. Det var bara något man skulle göra. Ju fler man dödade, desto större hjälte var man. Härskarna hade helt enkelt sina egna fördelar som sina mål – att tillskansa sig mer land, att tillskansa sig mer makt. Även om människor tycks vara sådana även nu, har även de mest hänsynslösa djupa övertygelser om sina egna idéer och ideal, felaktiga i sig som de kan vara. Om de vore fullständigt hänsynslösa, skulle de inte längre kunna komma undan med detta idag och de skulle aldrig kunna få hela nationer att döda varandra för sina själviska intressen. Djupt inom sig vet och känner de detta. Det finns vissa människor som hävdar att det gamla sättet fortfarande är fallet idag, men de har helt misstagit sig.
Från andlig synvinkel är frågan inte hur blodigt ett krig är, hur effektiva era vapen är. Från vår vinkel är det motivet som spelar roll. Även om ni misstar er, om era motiv har en tillstymmelse av anständighet, är det avsevärt mycket bättre än vad som hände i forna tider. Det är sant att ett uppriktigt men felaktigt motiv för att gå i krig inte kommer att rädda er från följderna, eftersom okunnighet inte ändrar lagen om orsak och verkan. Men vad som är helt sant är att det uppriktiga, dock falska motivet inte utvärderas på samma sätt som det rent själviska och ondskefulla motivet – och därför måste även detta så småningom ha en verkan. Detta i sig borde vara ett svar till människor som hävdar att det inte finns något framskridande i andlig utveckling. För det finns det! Och detta är ett av de många bevisen.
Men människor kommer så småningom att nå – och det är att hoppas på att detta kommer att ske i en inte alltför avlägsen framtid – en förståelse för att krig aldrig kan vara en lösning. Det fanns och finns ett andlig framskridande, men inte mätt av det tekniska framskridandet. Att tekniska och materiella framsteg har gått så snabbt i jämförelse med andliga framsteg, kommer i sig att tvinga människor att komma till den slutsatsen och den upplysningen. Så länge som människor inte bekämpar sina lägre jag och följaktligen blir förslavade under dem och under mörkrets makter, kommer uttrycket för detta tillstånd bland annat att vara krig. Men när denna strid i den individuella och personliga utvecklingen når ett visst stadium, när människor har nått ett steg närmare Gud på ett visst bestämt sätt, kommer krig inte längre att vara möjligt.
Om bara en viss andel människor – inte ens hälften av världens befolkning, utan bara en liten del, en tiondel och kanske inte ens det – verkligen skulle följa den andliga utvecklingen och reningen som jag förespråkar och övervinner sina egna lägre karaktärsdrag, erkänner sin egen lägre natur i en egen ärlighet och därmed avslutar kriget som härjar i nästan varje mänsklig själ, skulle energiformernas utbrott i form av krigföring upphöra att existera.
Det finns knappast någon, inte ens i detta rum, som det inte pågår ett krig hos på insidan, ett krig som ännu inte är erkänt, där det undermedvetnas ena tendens vill gå i ena riktningen och den andra i en annan riktning. Och ditt medvetande vet inte om det. Detta skapar krig på denna jord – ert icke erkända hat, er icke erkända själviskhet, er icke erkända bristande kärlek och så vidare. När man väl har detta under kontroll – det betyder inte att du behöver vara helt renad, men du kontrollerar det, du är medveten om det – även om bara mindre än en tiondel av hela den mänskliga befolkningen når det stadiet, försäkrar jag er att krig kommer att vara omöjligt. Men att säga att detta krig skapades på grund av andarnas krig kan omöjligen stämma.
FRÅGA: Ska vi förstå det som att det inte spelar så stor roll hur många människor som dödas och att detta inte är beklagligt?
SVAR: Min kära vän, detta beror helt och hållet på hur man ser på det, ur vilket perspektiv. Vad er bekommer som människor, bör ni vara mycket ansvarsfulla, inte bara vad gäller era medvarelsers liv, utan också deras välbefinnande. Det är ert personliga ansvar. Så absolut, man bör aldrig anamma synsättet att det inte spelar någon roll vad som händer andra. Den förvrängningen kan tjäna människors lägsta instinkter. Det är din heliga plikt, precis som det är att göra ditt bästa för din egen utveckling, för ditt eget liv, att också måna om varje annan persons liv. På något sätt är du bunden till alla andra, även till din värsta fiende. Den personen är du och du är den personen. Men sett ur andlig synvinkel är frågan om hur många människor som dödades i ett krig inte den viktiga frågan. Där är den viktiga frågan vad motivet är, hur den andliga inställningen hos alla inblandade ser ut för oss. Man får inte heller glömma att lagarnas mekanism är så fullkomlig att ingenting orättvist kan komma till någon enskild individ. Men detta betyder inte att du är fri att begå synder, att inte bry dig om andras liv genom att kraftigt luta dig på det faktum att ingen orättvisa kan drabba någon oavsett. Du kan inte göra någon annan individ orätt, men du kan skada dig själv genom att överträda kärlekens lagar.
FRÅGA: Är vissa av de ockulta lärorna sanna i det att det finns en Antikrist inkarnerad nu?
SVAR: Åh nej, åh nej! Definitivt inte, om det här menas en särskild Antikrist. Alla andar som kommer från mörkrets värld och som fortfarande är inneslutna i detta mörker, är förstås alla en Antikrist. Alla som inte ser Guds ljus och Kristus ljus och godhetens, kärlekens och sanningens ljus är en Antikrist. I den bemärkelsen, ja. De är fortfarande det, men de kommer inte alltid vara det. De kan vara instrument, medvetet eller omedvetet, för mörkrets värld. Men det finns ingen särskild, enskild inkarnation som representerar Antikrist.
FRÅGA: Så idén som fanns under en tid att Hitler var Antikrist är felaktig.
SVAR: Den är helt felaktig. Hitler kom från mörkrets värld. Det är helt sant. Men just när det gäller Hitler, fanns chansen att han skulle kunna ha klarat sig bra i det här livet. Innan han inkarnerade gick han i en viss skola i andevärlden. Han hade genom tidigare inkarnationer förtjänat vissa meriter och även om han fortfarande hade en mycket stark kontakt med mörkrets värld, gav dessa meriter honom rätt till en viss undervisning. Innan han kom till jorden, blev han tillsagd att han genom många olika omständigheter som alla tillsammans spelar in i de gudomliga lagarna, skulle få en stor makt och det skulle vara enligt hans fria vilja hur han skulle använda den makten. Han hade till och med en hel del psykiska krafter. Fram till en viss tidpunkt fanns chansen att han skulle ha använt dessa krafter på ett bra sätt. Detta kanske överraskar er. Med detta menar jag inte att han skulle kunna ha blivit en frälsare, ett helgon eller något liknande. Självklart inte. Han var alldeles för bunden till mörkret värld för det, inte på långa vägar tillräckligt utvecklad. Men han skulle kunna ha vunnit vissa framsteg i sin andliga utveckling. Han skulle kunna ha övervunnit en del av mörkret som fortfarande fanns i hans själ. Och han skulle kunna ha gjort lite gott.
Han var dock svag och tog inte chansen. Han använde sina krafter först bara lite grann, oavsiktligt, och sedan mer och mer för mörkrets makter. Men det var inte bestämt från början. Det fanns en viss tid i hans liv, i hans ungdom – och vi kan se den bilden nu – när han nästan var på väg att passera gränsen. Han gjorde det bara inte riktigt. Och när han väl hade trasslat in sig bara lite grann i de mörka krafterna, kunde han inte uppbåda styrkan längre för att trassla sig ur dem. Han var alltså inte Lucifer på något sätt. Han skulle inte kunna ha levt på jorden i förstone om han vore något sådant. Och särskilt i hans fall, mer än hos många av de andra som omgav honom, som var mycket mörkare andar, fanns den mycket starka benägenheten – relativt sett – att sträva uppåt, att nå in i Guds värld. Om ni ingående skulle studera hans liv, skulle ni hitta många indikationer som skulle bekräfta mina ord.
FRÅGA: Han var med andra ord en tragisk figur?
SVAR: Ja, mycket mer tragisk än vissa andra.
FRÅGA: Och vad gäller Mussolini?
SVAR: I fallet med Mussolini så var det något annorlunda. Hans fall skiljer sig såtillvida att han inte kom från en lika mörk sfär som Hitler. Men han hade å andra sidan inte lika mycket av möjligheten till ljus som Hitler hade. Hans personlighet var mer ”jämn”, om jag kan använda det uttrycket. Det finns människor – och ni kan stöta på dem varje dag och kanske faller några av er in i samma kategori – som har en mycket stark benägenhet mot det goda, men avvikelsen mellan det goda och det onda hos dem är mycket mer extrem än hos andra. De är mycket bättre än vissa andra människor, men samtidigt också mycket värre. På motsvarande sätt kommer en viss typ av person att ha några mycket mörka sfärer som sitt hem, men fler sfärer av samma slag, som inte skiljer sig så mycket och som tillhör en mellangrå värld. Grovt sett är det detta som skiljer sig mellan Hitler och Mussolini.
FRÅGA: Kan jag i det här sammanhanget fråga om Nostradamus som har siat om några av dessa händelser? Är det inte omöjligt att göra det? Över 400 till 500 år?
SVAR: Nej. Det är inte omöjligt, för alla stora siare – och de har aldrig helt rätt, ni kommer att förstå varför – kan ibland få lov att se planen som finns i andevärlden. Eller man kan kanske på grund av någon särskild talang och personlig vibration ställa in sig, så att säga, på att se en del av en sådan plan. Gud gör planen i överensstämmelse med de givna omständigheterna, alltid inom lagarnas ramar. Men det finns flera planer som uppfyller alla eventualiteter som följer av den fria viljan. Antingen kommer den ena att förverkligas eller den andra, eller ytterligare en annan, som endast varierar något vad gäller tidsfaktorn i vissa betingelser. Men planerna måste göras och förberedas för alla möjliga beslut som följer av den fria viljan. Detta är en viktig del av frälsningsplanen. Vi vet att ett visst antal möjligheter står öppna. Vi ger från vår sida spelrum för alla dessa möjligheter att fungera när tiden kommer. Nu händer det ibland att en siare bara ser en av dessa planer. Om den fria viljan hos de inblandade individerna senare kommer att leda till att den planen uppfylls, hade siaren rätt. Annars kan detta förklara hans misstag, även om andra omständigheter också kan spela en roll i det, såsom att det som sågs tolkades på ett felaktigt sätt.
FRÅGA: Så Nostradamus förutsägelser för slutet av detta århundrade behöver inte gå i uppfyllelse?
SVAR: Inte nödvändigtvis.
FRÅGA: Det är därför jag frågade, om detta kan undvikas.
SVAR: Ja, visst. Han såg en viss plan och om människornas fria vilja skulle verka för att undvika just den riktningen, då skulle detta vara ett nödvändigt medel för ett gott slut. Men om den fria viljan verkar i andra möjliga riktningar, modifieras planen i enlighet därmed så att den passar omständigheterna exakt. Alla alternativ är förberedda på förhand. Nostradamus såg bara ett alternativ och inte de många andra möjligheterna i enlighet med den fria viljan.
FRÅGA: Så siare, såsom Nostradamus, har en inblick i dessa protokoll?
SVAR: I en del av det, i liten utsträckning. De kan, som jag sa, ha glimtar av en viss plan för ett visst alternativ, men inte av de många andra möjligheterna som uppstår ur den fria viljan. Det är därför som sådana siare ibland har rätt och ibland fel. Och föreställ er inte att sådan inblick alltid ges avsiktligt från andevärlden. Ibland kan det vara så, men i allmänhet sker det snarare som en biprodukt av en viss synsk förmåga där särskilda våglängder möts och resulterar därmed i en känslighet för detta.
FRÅGA: Kan djupgående psykologiska problem som berör ett tidigare liv lösas med enbart mänskliga metoder för hypnos eller behövs det regression?
SVAR: Du menar om vissa problem som härrör från ett tidigare liv kan lösas utan att man blir medveten om dem? [Ja.] Det beror väldigt mycket på det enskilda fallet. Det finns många, många fall där de psykologiska problemen kan lösas utan regression, utan kunskap om den särskilda inkarnationen som är inblandad. Men det finns fall där den kunskapen utgör en absolut nödvändig faktor, där problemet endast kan lösas ordentligt om den kunskapen är tillgänglig. Men dessa fall är i minoritet. Jag skulle dock vilja tillägga detta: Det är bara om personen i fråga genomgår den strängaste processen för att utveckla och rena sig själv, bara om den brantaste och mest direkta vägen tas, som en sådan kunskap bör eller ens kan göras tillgänglig utan skada. Då kommer Guds andevärld att gå in, styra och hjälpa till med den rätta tidpunkten och den riktiga och nödvändiga vägledningen och se till att inte mer än bara vissa bitar av kunskap som återförs. Annars skulle det inte finns någon mening med att ta bort minnet när ni föds på denna planet.
Allt vad ni hör idag om tidigare inkarnationer och kunskap som förmodas vara så lätt tillgängligt bör man inte tro på, mina vänner. Det är en av de mest mödosamma, svåraste sakerna att uppnå. Guds värld bevakar den här kunskapen mycket noggrant. Den här kunskapen kan aldrig komma till er, vare sig genom hypnos eller genom medialitet, utan Guds andevärld. Och den senare kommer inte att ge en hjälpande hand om det inte finns en mycket god andlig anledning. Om den här kunskapen tjänar syftet för en fortsatt rening, då kan denna fortsatta och yttersta rening inte åstadkommas helt framgångsrikt utan den kunskapen. Den bör inte tas enbart som ett botemedel – än mindre för att tillfredsställa personlig nyfikenhet. Den måste tas som något som innebär ett stort ansvar. Personen bör tänka och känna något som detta: ”Om jag lär mig vissa faktorer om tidigare liv, då har jag plikten att fullgöra ännu mer i min egen utveckling och i vad jag måste ge till Gud.” Denna kunskap måste utgöra materialet för fortsatt egen rening – ingenting mindre. Och innan den kunskapen görs tillgänglig, måste den här inställningen redan bevisas, åtminstone till viss del. Den kommer inte att bli tillgänglig om det inte bevisas att personen följer denna väg.
När det gäller det tekniska och praktiska förfarandet med regression i hypnos: Här är det mitt mycket starka och bestämda råd att det aldrig ska genomföras utan Gud och Kristus. Både personen i fråga och hypnotisören bör själva känna att de är instrument och bör överlämna sig till Gud och be om vägledning och inspiration. Annars kan det vara antingen bedrägligt – och har därför ingen mening överhuvudtaget i en persons liv – eller till och med farligt. Men om det genomförs med rätt inställning, då kommer Guds andevärld att hjälpa till och kommer bland annat att visa hypnotisören hur man ska gå till väga med det. Det finns inga bestämda regler som kan tillämpas på alla på samma sätt. Det beror väldigt mycket på det enskilda fallet, på individen. Det måste därför göras olika för alla. Och endast andarna i Guds värld är i stånd att se in i själen för att veta hur mycket kunskap den här personen kan smälta utan chock, hur tidpunkten och proceduren ska hanteras. Endast själen är förmögen att utföra den proceduren. Den kan göra det om hypnotisören är öppen för denna vägledning och inspiration. En sådan hypnotisör måste också genomgå en viss utbildning av detta slag. Denna slags hypnos måste hanteras på ett helt annat sätt än en vanlig hypnos. Och man bör aldrig, aldrig börja med hypnos. Först efter att man har uppnått stora framsteg genom andra metoder, i psykologiska problem som kan hanteras utan en sådan regression, i rening, i att avtäcka de undermedvetna tendenserna i syfte att få harmoni i själen, först efter vissa betydande framsteg i andlig utveckling, emotionell mognad och stabilitet, först då bör den här behandlingen påbörjas – om Gud har gett svaret, som alltid, i den här frågan precis som i alla andra. Jag kan vid något tillfälle mycket gärna ge råd i en mer specifik form. [Tack.]
FRÅGA: Du har berättat för oss hur svårt det är för den andliga världen att förbereda en ande för att inkarnera i vår värld. Fluiderna måste ändras och så vidare, även när det gäller ett nyfött barn som dör efter två dagar. Varför allt detta arbete för ingenting?
SVAR: Åh, arbetet är inte för ingenting. Modern måste gå igenom karma och detta lilla spädbarn kommer att ges till en annan mamma. [Omedelbart?] Utan tvekan. Den kommer inte att gå tillbaka till andevärlden, den kommer omedelbart att föras till den moder som valdes för den i första hand, för i andevärlden är det känt att den första modern måste gå igenom den här karman. Denna bedrövelse finns i hennes plan som hon på något sätt har sått tidigare och nu behöver hon skörda. Det är bra för hennes utveckling och hon betalar således av en skuld. Ni vet alla vad prövningar och olyckliga händelser inbegriper. Men arbetet är inte för ingenting, för allt detta är beräknat och planerat på förhand och arrangemang görs innan den första födelsen. Och detta spädbarn bärs över till den moder som det var avsett för i första hand.
FRÅGA: Skulle det gälla för ett spädbarn som inte har utvecklats? Som precis har börjat? I ett missfall?
SVAR: I ett sådant fall finns det ännu ingen ande där. Anden tar kroppen i besittning i den stund som det första skriket yttras.
FRÅGA: Du säger – och jag har hört det även från andra – att anden tar kroppen i besittning först efter det att det första skriket har yttrats. Men man har känt till att i vissa fall kunde en person erinra sig höra föräldrarna tala medan man fortfarande befann sig i livmodern.
SVAR: Jag förstår vad du menar. Men det betyder inte att barnet befann sig i livmodern. Barnet befinner sig inte i livmodern vid den tiden. Det är utanför, en ande. Bland människor finns det naturligtvis dessa argument kring olika frågor, där den ena tankeskolan hävdar en sak och den andra hävdar motsatsen och ni enas aldrig. Jag ska berätta hur det är. Ni kan tro på det eller inte. Det stämmer inte att anden tar över vid tidpunkten för befruktningen. Rörelsen i livmodern är en automatisk rörelse, som jag redan har förklarat tidigare. Den orsakas av moderns blodomlopp så att lemmarna inte ska förtvina. Den är nödvändig, men endast en teknisk procedur, så att säga. Om sådana minnen uppstår, kan det vara att anden som är förberedd för födelsen i sällsynta fall är vaken i korta intervaller och då behåller sådana minnen. Den kan vara nära föräldrarna under denna period. Men det är ännu mer troligt att detta barn råkar vara mycket psykiskt, klärvoajant eller kläraudient. Efter födseln kan det uppleva – och komma ihåg – vissa former. Ni vet att tankar skapar former i andevärlden och barnet uppfattar dem efteråt. Det kan också vara att andra andar upprepar samma ord efter födseln och barnet kan höra och komma ihåg dem. Sådana händelser kan äga rum och tillåts ibland ske för att visa för människor att livet inte har sitt ursprung i detta jordiska plan. Men då misstolkar människor ofta det på ett annat felaktigt sätt, nämligen, som i det här fallet, att detta är minnen från tiden när barnet var i livmodern. Människan bortser från de många komplicerade och inblandade möjligheterna i dessa saker.
FRÅGA: Jag skulle vilja fråga något kring idén om Ahriman.
SVAR: Jag har redan svarat på det för en tid sedan. Allt du behöver göra är kolla upp det. I korthet kommer jag bara att upprepa att detta också är en ande som en gång hade en mycket hög ställning i Guds värld och som också deltog i fallet. Lucifer har gett denna ande auktoriteten för denna jordiska sfär, för materiens värld, för just denna substans. Även om denna ande har mycket makt, är han fortfarande en del av den luciferiska världen. Att förneka detta är ett stort misstag.
FRÅGA: Kan jag fråga, i samband med diskussionen om ”Pistis Sophia”*, om vi, efter att vi har fått utdrag och täckt materialet om cirka fem eller sex sammankomster, kan ställa dig några frågor på det efterföljande mötet?
SVAR: Jag skulle till och med föreslå att det är helt i sin ordning att inte vänta till slutet av serien, utan fråga mig på vårt nästa möte. Detta blir bättre eftersom det kommer att göra det möjligt för er att få en djupare förståelse för vad ni kommer att läsa och diskutera efteråt.
FRÅGA: Skulle du kunna förklara vad Jesus menade när han sade till Petrus: ”Du är Petrus, Klippan, och på den klippan ska jag bygga min kyrka, och dödsrikets portar skall aldrig få makt över den. Jag skall ge dig nycklarna till himmelriket. Allt du binder på jorden skall vara bundet i himlen, och allt du löser på jorden skall vara löst i himlen.” (Matteus 16:18-20)
SVAR: Betydelsen är denna: Jesus anförtrodde Petrus sina läror, så att han skulle kunna organisera spridningen av hans läror. Nu är det ett välkänt faktum att den katolska kyrkan bygger på tron att från den tiden och framåt, är allting så avgjort att ingenting som denna kyrka säger kan vara fel – baserat på uttalandet som du citerade. Och här vill jag förklara detta: Vad Jesus menade var att Petrus skulle sprida lärdomarna precis som Jesus hade gett dem. Men det innefattade definitivt en kommunikation med Guds andevärld. Den kommunikationen fanns mycket aktivt vid den tiden, tiden då de första kristna levde. Jesus var alldeles för vis för att antyda att någon sanning skulle kunna bevaras oförfalskad genom att sprida sig från den ena människan till den andra, från en generation till nästa. Han visste att mänskliga misslyckanden fortfarande är alltför stora för att inte låta felaktigheter och falska tolkningar glida in – för att inte tala om risken för att sanningen förvrids som mörkrets värld alltid har haft som mål och som kommer att lyckas så länge det finns orenade individer på denna jord. En direkt kommunikation med Guds värld är därför det enda möjliga sättet.
Människor har olyckligtvis, ibland av okunnighet, ibland avsiktligt, feltolkat dessa ord – som med många andra ord för den delen. Om dessa ord hade tagits i dess sanna bemärkelse, precis som Jesus hade lärt ut och som Petrus då hade menat, vilket innefattade en sådan kommunikation med Guds värld, skulle många saker ha varit väldigt annorlunda i er mänskliga historia. Jag vet att detta kommer att chocka vissa vänner, men jag kan inte hjälpa det. Detta är sanningen. Och om ni läser Bibeln med en sann förståelse och öppenhet, finner ni många, många fall där Jesus ord inte kan tolkas på något annat sätt. Ni kommer i själva verket att se att det är så särskilt från föredragen som min vän nu kommer att börja med. Ni har en demonstration där att Jesus alltid menade att ni skulle kontakta hans andar av sanning. Det var en del av Jesus läror som Petrus skulle sprida. Och också – vilket inte publicerades eller som senare togs bort – hur man ska gå till väga med det, vilka lagarna är för att kommunicera med ljusets och sanningens andar. Och när det sades att Jesus visade sig för sina lärjungar efter sin död, var detta också en form av kommunikation. Det finns många olika former. Senare skulle Jesus själv inte visa sig längre, utan skicka sina sändebud. Och när han innan sin död sa: ”Det finns många saker som jag ännu inte kan berätta för er, men kommer att berätta för er senare”, hur kan ni föreställa er att han skulle kunna berätta det om inte genom en sådan kommunikation för vilken vissa lagar måste efterföljas och vissa betingelser förberedas? Detta utgjorde en integrerad del av hans läror som av olika anledningar tyvärr inte bevarades eller till och med förvrängdes. Vidare betyder detta citat att alla – då eller nu – som binder sig till Gud genom att hålla sig till Jesus läror som att Petrus skulle bevara, sprida och organisera, också skulle vara bundna till Fadern i himmelriket och aldrig längre kunna vara förlorade. Men alla som vägrar dessa läror och därmed förlorar sig längre bort från Gud, kommer att vara förlorade även efter döden – inte för alltid, men så länge som denna inställning råder.
Detta inre tillkännagivande att sätta Gud över allting annat och följa hans vilja i varje avseende markerar ett avgörande steg i en själs utveckling – detta kallas ibland för en ”invigning”. Detta är vad det i sin essens betyder och absolut inte att Gud och Kristus bara skulle manifestera genom en mänsklig kyrklig organisation som ensam skulle vara immun mot mänskliga misslyckanden och därmed mot inflytandet från mörka krafter. Detta skulle vara orimligt. Den som följer Kristus sanna läror och söker den utveckling och rening genom vilken det är möjligt att hålla Guds lagar, är verkligen immun mot allt ont – ”helvetet kommer inte att råda” – och kommer därigenom att vinna himmelriket. Men detta är det enda sättet som det kan ske på, det enda sättet, mina vänner! Och jag tror att detta måste te sig rimligt för er.
Och nu, mina vänner, kommer jag att dra mig tillbaka till min värld och jag lämnar er med en särskild välsignelse för var och en av er. Må den ge er styrkan att verkligen finns er själva och därmed leva i lycksalighet och glädje! Gläd er, för den som söker Gud genom sin egen goda och uppriktiga vilja, har all anledning i världen att glädjas i sitt hjärta. Var i frid. Var i Gud!
* ”Frälsarens visdom”, ett gnostiskt dokument från andra århundradet.
Redigerat av Judith och John Saly, 1996.
Översatt från engelskan av Magdalena Rosell, språkgranskat av Clifford Weinmann, 2024.
För mer information om hur du kan finna och delta i Pathwork-aktiviteter över hela världen, besök www.pathwork.org
Följande tillkännagivanden är avsedda som en vägledning kring användningen av namnet Pathwork® och detta föredragsmaterial.
Varumärke
Pathwork® är ett USA-registrerat varumärke som ägs av The International Pathwork Foundation (här kallad stiftelsen Pathwork) och inte får användas utan uttryckligt skriftligt tillstånd från denna stiftelse. Stiftelsen kan dock efter eget gottfinnande tillåta att andra organisationer eller personer, såsom exempelvis filialer och avdelningar, får använda varumärket Pathwork®.
Upphovsrätt
Upphovsrätten till Pathwork Guide materialet tillhör med ensamrätt stiftelsen Pathwork. Detta föredrag kan reproduceras i enlighet med stiftelsens varumärkes- och upphovsrättspolicy, men texten får inte ändras eller förkortas på något sätt. Inte heller får upphovsrättsmärket, varumärket eller eventuella andra tillkännagivanden tas bort. De som tar del av materialet får endast debiteras kostnaden för reproduktion och distribution.
Varje person eller organisation som använder stiftelsen Pathworks varumärke eller upphovsrättsskyddade material anses ha gått med på att följa stiftelsens varumärkes- och upphovsrättspolicy. Önskar du mer information om eller en kopia av denna policy, kontakta stiftelsen.
